Ofantligt trött idag

Idag är dagen som kortast. Fan att det börjar kännas. I tabeller över solens upp och nedgång står det u.h = under horisonten, hade lika gärna kunnat vara l.n.i.u = långt nere i underjorden. Hade det inte snott imorgon så vet jag inte vad jag gjort (att det sen dröjer till den 7 januari innan solen visar sig igen hör ju inte hit, det ignorerar jag). Tack och lov får man se den i några dagar framöver. Om det inte är mulet i en vecka då vill säga. Positiva tankar är dom bästa.

Men även i mörkret kan man vara kreativ. Några nya armband:

Lediga dagar

Nu var det jullov. Några år sedan sist men det känns ganska bra ändå. När helgerna springer iväg är det hyfsat skönt att få dra benen efter sig nån dag extra. För latar sig är ju det enda man gör. Man springer inte ute hela dagarna i -20 gradig kyla, motionerar hundar, kollar fällor och.. ja sen hinner man inte mycket... för sen är det nattsvart igen. Inte för att vara sån, men nog är det ganska så skönt att det snart vänder igen.

Så har vi fått våran första räv i helgen. Lite blandade känslor sådär. Dom är otroligt vackra, går inte att säga så mycket mer... Samtidigt som det är bra att minska lite på antalet. Men blödig kommer jag nog aldrig att sluta vara.

Nu sitter jag bara och laddar för trippen ner till Pite. Önskar det kunde bli onsdag. NU.

Palten

Blev sjukt lyckad! Hurra, hurra är jag en äkta pitebo nu? I veckan ska det dock avanceras. Tamtadamtaaa... till blodpalt. Jag sätter min trust till mormors goda råd. Har varit ett par hektiska dagar (helg). I farten fick jag ett extrajobb och har hunnit vara på två skoterturer och en... platstur.. eller vad man nu ska kalla det. Är på ett sätt verkligen inte dåligt att få betalt för att man kör skoter. Tacksamma verkar dom flesta vara, helst asiaterna. Bara man pekar på ett par renspår hörs det "ooooohhhhha" och "aaaahhhhhhaaaa" i kör. Var rätt mör dock efter ett par timmar på skoter i -15 respektive -30 grader. Men det finns inga dåliga kläder va.

Sen har vi (jag och mina vägglöss?) varit på konsert i helgen också. Micke hade spelning med Kiruna storband, under ledning av.. han själv! Var fräsigt och imponerande. Sen fick vi julmat, det toppade det hela. Nu är det sista skolveckan. Sen blir e PITE under jul. Har som inte hunnit med vardagen på ett par dagar så när jag satt och uppdaterade mig på bloggar dog jag en smula och fällde en tår i size med ett strutsägg.... Oh my person I do miss you toooooo. Mer än va du tror. Ses snart.

Projekt?

Det är dags att växa upp, ta ansvar och komma nånstans här i världen. Egentligen vet jag inte varför jag skjutit upp denna dag, kanske för att mormor är den hon är, bäst i sin kategori. Men idag kommer det inga kryphål dalandes genom luften för att ge mig en utväg. Idag ska det kokas palt. Jag svettas. Önska mig lycka till.

Ack och ve

Kaffepulver luktar så jävla gott. Kan sitta och sniffa i timmar är jag rädd. Eldboken är utläst och jag vet hur man fixar en rykande eld, en orykande eld, en gnistrande eld, en ognistrande eld, hur man röker bort mygg och skrämmer vargar. Jaja ni kanske hajar. Nu ska jag ge mig i kast med Två kvinnor, Vargen är värst och Nationalstat och minoritetspolitik. Nån som börjar skönja en röd tråd om vilken kulturhistoria denna kurs behandlar?

Lägenhet 1 är urstädad för imorn bär det av från Bromsgatan och den direkta risken att vakna 500 meter ner i backen. Lyhörd lya detta. Dom smäller med dörrarna som om det var bongotrummor i våningen under LKAB-gubbarna. Då och då kan man även vakna på nätterna, inte av gubbarna då men när dom spränger (inte i lägenheten utan i gruvan) doh. Hela huset skakar och vaggar en till sömns. Nästa adress blir Terassgatan. Man kan säga att man byter upp sig. Upp som i högre upp i världen om man refererar till m.ö.h. Terassgatan ligger så nära på så högt upp som man kan komma i Kiruna, och i Sverige för den delen om man ska bo i lägenhet vill säga. Inte tälta i fjällen, då kan man komma riktigt högt upp. Nä så jag svamlar. Nu ska jag ge plita ner mina reflektioner om boken eld.

Off into the history

Ny vecka, ny kurs. Det hör väl universitet till att börja på nåt nytt sista veckan innan jullovet så man inte sitter sysslolös under julen. Det är ju faktiskt bara ren och skär omtanke. Nu är det historia i Barentsregionen som gäller och vi ska börja med att läsa en bok på 400 sidor om samers sätt (tips & trix) att göra upp eld på. Visste inte ens om att man kan göra en bok om eld på 400 sidor, trodde att det räckte med att stoppa tändstickan i vedhögen.

Produktiva helgen

Nu jästanimig. Lång helg, skön helg. Terminens sista tenta avklarades i fredags så i helgen slog jag nästan knut på mig själv när jag kom på att jag inte hade ett enda måste. Måsten borde egentligen inte få existera, som ordet normalt. Fyller ingen mening och saknar innehåll. Man blir nästan lite lätt förvirrad när man kommer på att man inte har saker som man måste göra men inte är jag den som är den. Sov lite längre, åkte på en skidtur, tränade och klippte klor. Inte mina, Zätas. Ett sånt där.. måste.

Så hur ska jag lyckas klämma in produktivitet i det här utan att skämmas över rubriken. Fixade nytt boende. Väl en etta igen men vi måste ut i veckan och har sån j*la tur att vi får ta över lägenhet 2 i början av nästa vecka. Stockholm släng dig i väggen. Bostadsbristen i Kiruna får en att fundera över om man borde sälja sin själ eller inte. Den här får vi ialf ha minst ett år om vi vill. Fick ett ryck och gjorde marsipanfigurer i lördags trots att ingen av oss egentligen äter marsipan. Jag kan göra det men Micke avskyr det. Men den fanns i kylen och så gick det som de gick. Undar om något café skulle vilja sälja dom, av rent medlidande liksom...

Och så får jag ju inte glömma att skryta över fredagens Mickemiddag. Egentligen skulle jag vilja slå ihop förra helgens huvudrätt med helgens förrätt. Det hade vart värdig en menyplats på bryggargatan. Förra helgen åt vi (nu garderar jag mig mot felskrivningar) renytterfilé, typ.. och det var sååååååå gott och så mört. Fredagens förrätt bestående av lätt stekt saltat riphjärta och ripbröst med smörstekt svamp. Balsammarinerade tunna morötter, sås på ripa och blåbärsgelekuber smälte i munnen och steppade på smaklökarna. Lammkotletterna till huvudrätten var riktigt goda men renen får 5 höbalar av 5 möjliga.

Förrätt

Lamm

Marsipanskapelserna. Jag kan avslöja kreationerna så slipper ni ligga sömnlösa och fundera. Från vänster i luddig ordning: Pirog med chokladfyllning, Zäta, flygande hare, gris (bakom haren), tomtar, rosor, ripa, en mansgrisn (komplett med ölburk och tv-kontroll i handen), snögubbe, en spindel-trollslände-gris, och ja det var allt. Gristema i år.

Nu är bara den stora frågan hurvida pepparkakshusbaket ska bli av i år eller ej. Vi kanske gick ut lite väl hårt förra året, Kiruna kyrka. Hur slår man det? Pappa Grön föreslog katedralen i Barcelona... men pust tänker jag. Nån som har en fin idé, eller ska man dra sig tillbaka efter ett mästerverk? På tal om verk men med ä, värk alltså. Så har nog sorkarna i Parakka magvärk. Dom har nämligen ätit upp kyrkan under året. Det är som om den aldrig existerat. För visst har den det..? Eller...

Kaffe ska man inte förringa

Jag är verkligen så värdelös på det här just nu. En kan tycka att man lika gärna kan stänga ner men då skulle jag vara tvungen att lägga in de bloggar jag läser i favoriter eller nåt annat och det ids jag inte. Dessutom lever jag på hoppet om att jag ska orka plita ner nåt..nån gång. Kiruna har förvånat med grader runt nollan i några dagar. Skön ändå. Väger upp lite för det begynnande eviga mörkret måntro? Nu orkar knappt solen ovanför trädtopparna. Den skymtar till i en kvart eller så. Tröttare än mig kl 6 en morgon. Kaffe är guds gåva norrut. Nu, skola.

Soluppgång följt av solnedgång.

Det ligger i luften

Så blir det till att plugga lite och sen packa ihop oss för en bilfärd ner mot kusten. Vi har ett sådant fullspäckat schema, hemstudier fram tom nästa fredag. Huvva. Dock innebär det tyvärr lite hemstudier också, konstigt nog. I ärlighetens namn vet jag inte om jag vill ha med Zidde-den-gasande-hunden i bilen. Han stod nyss 3 meter bort, betryggande avstånd kan man tycka, när en grönaktig dimma liksom kom krypande från hans håll. Går under biokemiska stridsvapen alla gånger.

Nu blir det nytta ett tag... och paltdrömmar.

Nu är vi på spåret igen

Vilken underbar morgon. Jag vet att det låter sliskigt utöver det vanliga men jag och Ziddan har varit ute i skidspåret med ett par klasskamrater och det är så #"%¤ skönt! Nu måste jag bara komma på hur jag ska byta ut min klassiska skidor mot skejt. Att åka längd med hund kräver skejtskidor.

Ja se det snöar

Snön verkar vräka ner överallt, så även här. Har hemmastudiedag igen så vi startade dagen doggsen och jag med att plumsa ut i djupsnön. Varför gå på plogade vägar när man kan vada genom en halvmeter snö? Gick på en älgko nere vid skogsbrynet som båda hundarna tack och lov aldrig såg. Dom har som en tendens att springa efter. Har som gått och gnällt över att man minsann ser en massa älg men alltid genom bilrutan men nån verkade höra min klagan och har nu gett mig två-gå-på-älgar-upplevelser inom loppet av en vecka. Varför ska man annars husera i obygden om man inte får vandra rätt in i en älg då och då.

Tänkt att det kan vara så okul med en bok

Ny dag nya minusgrader. Idag står skolarbete på agendan. Vi ska göra en presentation om utbudet av turistaktiviteter i vår hemkommun. Är det nåt Pite är bra på så är det ju att locka turister iallafall. Annars har vi en fet telefonkatalogs-stor bok på engelska som kostar 350 kr och som vi BARA ska använda i 3 veckor. 3 veckor!!! Och sen ha tenta på. För det är ju inte så att vi kan använda samma litteratur i turismkunskapen som fortsätter efter jul. Nej alla vet ju hur fett studenter har det så dom har säkert råd. Hade jag dessutom velat trycka en tjock faktaspäckad bok utan bilder på engelska hade jag sökt läkarprogrammet. Finns en anledning till att jag inte gjorde det (förutom det uppenbara att jag förmodligen skulle injicera kaustiksoda som propplösare vid en hjärtattack, för det är väl det man använder va?) och det är att man dampar loss efter 50 min och inte längre kan sitta still. Finns visst en massa bokstavsförklaringar för det nu för tiden.

Trösten är väl att -20 lämpar sig bra som en innesittardag.

Var skaffar man sig disciplin på burk?

Äh varför ska det vara så svårt att få nåt gjort i tid när det handlar om skola. Till och med tvätthögen blir mera intressant när det kommer till att sätta sig och plugga. Vad har jag gjort idag? Funderat på att plugga. Lagade mat. Funderade på att plugga. Lyssnade på en ljudbok. Funderade på att plugga. Tränade. Funderar på att plugga men...men... Äh.

Hipp hurra

Somliga firar födelsedagen på krogen, jag firar den i skogen! Skål på er.

En uggla av obestämd art, Zäta och Sammy gjorde mig sällskap

Prinsessan och Prinsen på besök i Boden

Nordnytt visade ett klipp från Boden där Victoria och Daniel varit på besök under dagen och bland annat fått träffa en grupp skolbarn som ville visa upp sina talanger. Reportern, "En grupp asylsökande barn fick visa att dom kunde orientera". Micke brister ut i gapskratt och lyckas mellan skrattsalvorna tala om vad han tycker är så himla kul - Ja det är ju bra att invandrarbarnen kan hantera karta och kompass när dom flyr från polisen.

Till dig Jessica :)

Nu är det brått

43% säger batterischemat i datorn. Har ni testat att blogga på en dator i en buss? Inte jag. Det guppar en del och mina fingrar hoppar lite random mellan tangenterna. Dessutom finns inga två hål som man kan plugga kontakten i. Varför inte då? Det finns ju på tåg och vi lever ju faktiskt i teknikåldern. 41% kvar. Energin i batteriet ångar upp fortare än botoxen i svenska New York fruars pannor.

Till mitt stora förtret är jag ganska hungrig. Som vanligt alltså. En tidig frukost och ingen frukt i väskan bättrar inte på utsikterna. Dåligt planerat men det fanns som ingen frukt hemma. När jag väntade på att busschaffören skulle kliva ombord och starta bussen kastade jag längtansfulla blickar mot pressbyrån. Men ni vet hur det blir. Man står där och tänker och tvekar. Hinner jag? Kl är ju egentligen avgång men han har ju inte kommit än. Fast går jag kommer han säkert. Äh, jag stannar.. och så stannar man. Sen visar det sig att man hade kunnat gå på händer dit och förmodligen även skapat en lottorad i samma veva som man köper sitt kaffe. Nu är det bara sitta med en kurrande mage, läsa lite ekologi och dricka vatten. Beräknad ankomst till Pite: kl 3.

Oj 34% kvar. Hej

Tycker mig ha vart lite väl bitter ett tag

En ren pissdag kan man säga

Vi var några i klassen idag som skulle fortsätta våran resa på seriösa-pluggar-tåget. Gå igenom frågor och liknande inför nästa bejublade tenta. Plugga i grupp innebär att man måste vara någonstans och idag blev det hos en klasskompis inne i stan. Nu är det ju så att det blir lite långa dagar när man åker från utmarkerna och till stan fram och tillbaka så Zäta fick förstås följa och så även Sammy då vi är hundvakt under 2 veckor. Sammy tackade mig och förgyllde dagen genom att hetsskälla på allt rörligt bilen körde förbi och Zäta han ville väl inte vara sämre så han pinkade revir överallt. I klasskompisens lägenhet. Vilket alltså innebar att han skvätte på allt så fort man vände ryggen till. Det innefattade även mig när jag böjde mig ner för att knyta skorna. Tack liksom.

Grönt ljus

Inte var det diskbråck, bruten nacke eller krossade kotor. Nej en fullt normal muskelsträckning som har gjort mig stel som en tallfura i barrskogen. Inte för att jag gick och inbillade mig att jag med minsta felknyck på nacken skulle ramla ihop i en hög på golvet bara för att det skulle visa sig att nacken var av på tre ställen, nej då. Men fint med lite pronaxen lagomt till helgen. Godis är alltid gott.

Synd för övrigt att ni missade dagen här idag, väldigt vackert. Och synd att jag fotat den med min extramobil för att det var den enda jag hade med. Jag saknar nämligen en kabel för att få ut dom.

Grannen i Beck

Ni vet han mullvaden med nackkrage, orange/gula glasögon och ständigt bärandes på ett vinglas (nån form av alkohol ialf har han i ett glas), det är jag det. Har såklart inte fått nån tid än för att kolla upp min cornflakesnacke så nu sitter jag så stiligt och avlastar lite med en lånad nackkrage, Mickes orangefärgade solglasögon och ett påhittat vinglas. Allt för att komma i stämning som mitt nya jag, Grannen i Kiruna.

Underbara morgon

Den snö som kom hade som på många andra ställen tinat bort. Idag tar den revansh. Den vräker ner. Jag har såklart alla mina vinterskor kvar i Piteå. Mina mössor och varma goa vantar ligger gömda i en säck så tillsammans ligger de säkert och skrattar illvilligt över min framförhållning över att vintern faktiskt enligt beräkning ska ha landat här vid denna tid.
Som grädden på moset så dratta jag i backen så röven blev platt och nacken knastra som en cornflakesflinga. Så nu sitter jag här och hatar snön idag.

Snön ligger vit på taken

Så huserar vi i Kiruna under veckorna på Bromsgatan 5 i ett av de första husen LKAB uppförde 1899 och jo, nu har snön landat. Jag är nöjd. Kan sova lite längre och framförallt komma "hem" tidigare dom dagar då vi bla har gruppdisskusioner på eftermiddagarna. Gruppdisskusioner betyder alltså gå hem. Zidde är dock onöjd. Han har satt en pipleksak i halsen och tycks inte få upp den. Efter en promenad med Trazzel verkar han ialf fatta att det finns hundar även i stan som han kan hänga (på) med. Jag försöker spendera lite seriös tid framför datorn och göra ett arbete... Tur att vi har några veckor kvar än.

Morgonreflektioner

Jag får en efterdagenkänsla att den där tentan var en aning hypad. Fråga min mamma, hon kopierade ut bunten med stenciler som var en del av den. Tentatiden var beräknad mellan 9-14. Efter ca en timma gick första folket, en halvtimma senare några till och strax efter resten. Av en halvmeter hög bunt med papper fick 20 frågor ta plats på 2 papper. Well, nu är det gjort. Snart kommer nästa. Skolan är verkligen en fantastisk uppfinning.

Sitter och nöter på deras datorer. Har haft ännu en underbar morgon, upp kl 05.25, hamnar på skolan 07.45 och vi börjar nio. Har sällskap av min nya knalloranga termos som jag fick av mamman. Den lyser där den står, idag fylld med te. Ont i halsen igen. Det är skräp. Den kommer att bli svår att tappa bort, men det är ju som hela poängen. Än så länge ingen snö i Kiruna men vi har ialf fått tag på en tillfällig lägenhet som vi får nästa vecka, den är ungefär lika stor som mammas vardagsrum...men mysig. Att den står i rasriskområdet tillför bara lite spänning i vardagen. Kanske vaknar man upp en morgon 500 m ner i backen.

Nej

...jag har inte dött eller vandrat vilse i skogen. Jag pluggar inför en tenta. Och jagar... :)

Varför

ska det vara så svårt att skapa billigare priser på buss och tåg? Jamena vilken student skiter pengar och varför vurma för kollektivtrafik när den i princip är dyrare än att köra bil själv. Tyckte det var dyrt med månadskort i Stockholm på 600 kr men vafan, 1600 spänn är tamejtusan inte billigt.

Hycklare.

Infrastruktur, vad är det?

Inte för att börja morgonen med att gnälla. Jag har ändå bara varit uppe sen kl 05.25 för att hinna kasta i mig frukost, mata hunden och göra annat som man måste. Sen iväg med bil 06.25 för att hinna med bussen som avgår 07.00. Bussen landar ca 45 min senare inne i Sveriges nordligaste stad kl 07.45. Där sitter jag på plats. Bara 1 tim och 15 min innan lektionen börjar. Jag hinner iallafall blogga och dricka en kopp inngrodd-kaffe-termos-kaffe. Jag önskar mig förresten en bra liten termos och en såndär mattermos som man kan ha varm mat i som inte är sådär hög, på tal om termosar.

I övrigt börjar en ny kurs i veckan. Fjällsäkerhet. Tippar (och hoppas) på att det blir en aning mera spännande än att lära sig parasollmossor. Mamma Grön berättade imorse att hon fått skrapa rutorna på bilen. Här fick vi skrapa rutorna för första gången för ca två veckor sedan. Förra veckan förärades även Kiruna med ett första försök till snö, dvs snöblandat regn. Bakom huset vi bor i, i skogen, misstänker vi att det då och då knatar runt en björn. Hittade nämligen en urgrävd myrstack i lördags. Det är bara sådana små saker som händer här uppe. Nästa helg ska vi ...öh.. hemmåt. Pite alltså. Jag hoppas på att inte få torgskräck och folkfobi.

Svampar, alger och könlig förökning

Trodde man hade gått igenom botanik och systematik för gott när man gick ut grundskolan och gymnasiet men där bedrog man sig. Det lustiga är att det inte direkt har fastnat nåt sedan tidigare heller så man kan dra nån nytta av det. Jag är väl helt enkelt inget givet botanikerämne. Linné vänder sig förmodligen i sin grav. Men kiselalger, slemsvampar, bakterier, mossor och nakenfröiga växter (för att inte tala om några hundra till) är nu en smärtsam del av min vardag. Jag drömmer om sporförökningar, protister och röda alger, repeterar per automatik mot bättre vetande och fri vilja namn på lavar och mossor när jag är på joggingtur i skogen. Jag blev nästan euforisk här för någon dag sedan då den mossa jag slumpvis gått på visade sig vara en parasollmossa som man tydligen inte ramlar över varje dag. Tänk er, en parasollmossa!

Jag kan knappt vänta på den kommande tentan i systematik. Nu börjar jag förstå din vardag Jessica.

Så var nollan spräckt

Å en tupp vart det. Zizou gjorde sitt för att bidra, man kan väl aldrig tro att han vill smaka.

Tillbehör

Mycke väntan blir det. Roade mig med att fota det mestaFallen älg
Utsikt från pass 2

Utsikt från pass 1

Zidde fick smak för älg han också. Otippat

Ny ort, skola och jakt jakt jakt

När det är älgjakt stannar världen. När det är älgjakt är det jakt som gäller och livet får en guldkantat extra mening. Det är ingen idé att prata om annat, än mindre försöka planera in andra aktiviteter. Du har i bästa fall tid att borsta tänderna innan du ger dig iväg på morgonen och i bästa fall tid över på kvällen för att (om du inte hann på morgonen) borsta tänderna då. Vad du inte behöver oroa dig för är att svälta ihjäl. Vissa dagar kan det gå ett tag mellan fikapauserna och andra dagar fikas det oftare än vad ett gäng lattemammor i storstan ses sitta på ett innefik. Dock måste du gilla korv.
När sedan jakten tar slut, för slut tar den, ramlar depressionen i huvudet på en som ett expressbrev från posten. Det är som efter semestern, man måste anpassa sig igen till ett liv i den grå verkligheten. Ett steg för steg program kanske vore något att satsa på för alla som känner en vag panikkänsla över att måsta börja jobba igen "tio lätta steg tillbaka till ekorrhjulet" eller "så hanterar du dina 51 veckor innan nästa jakt".

Det har faktiskt varit riktigt roligt att vara med även om jag inte behöver anmäla mig till en tiostegskurs i år. Får se hur det går nästa år. Älgarna är iallafall lite gladare denna vecka.

Skolan hårdstartade med en vecka i fjällen, närmare bestämt Abisko. Mycket blommor och mycket rallarhistoria. Kul det med. Sen har det bara blivit mer och mer blommor, mossor och lavar..typ. Inte alltid kul. Det där med nollning har jag därför inte sett röken av. Om inte en ren räknas som phösare. Inget jag sörjer hursomhelst.

Nåja ses i Pite männsikor. Nu ska jag studera, dricka mängder med kaffe och ladda för fågeljakt.

Byt jobb

Idag skulle det ju inte regna. Alls. Tänk om dom någon gång gick att lita på. Vad har vi egentligen meteorologer till?

Sant

wulffmorgenthaler

En smal delfin tar faktiskt mindre plats

Så var Flipps dagar som den fryntliga, fylliga delfinen all. En stoppningsmassaker senare och han var lika slimmad som en dam som gått på pulverdiet i ett halvår. Enda skillnaden är att denna metod tog ca fem minuter och det blev en imponerande mängd stoppning att plocka upp från golvet.

Lite mera kul på morgonkvisten

wulffmorgenthaler

Så var det sådär med det där minnet

Vaknade hällde i mig den där obligatoriska koppen kaffe. Gick ut med Zizou som trodde att han förvandlats till en pipleksak över natten. Funderade över vädret under tiden som Zizou hjälpte till att öka på rosten på kommunens lyktstolpar. Tänkte att det var väl fan om lite blåst skulle hindra en från att ge sig ut på en morgonjoggingtur (för det är ju inte så att man är bekväm och hela tiden letar ursäkter). Så då gjorde vi så och tänk så nöjda vi var sen. Tills jag kom på att det var torsdag. Redan i förra veckan kom jag och en viss fröken J överens om att gemensamt ge oss ut på en runda. Messade fröken om saken. Bad ödmjukast om ursäkt att jag glömt henne och frågade om hon inte skulle följa med som överenskommet (nu ljuger jag egentligen, bad inte alls om ursäkt. Nämde faktiskt inte att jag redan varit ute och skämdes. Det är ju en bisak. Skrev bara att det var väl idag vi skulle jogga!)? Konstigt nog har jag inte fått något svar än.

Så Jessica! Var är du?? Säg inte att du försöker smita!?!

Godmorgon

wulffmorgenthaler

Är alla grejer verkligen mina?

Flyttat har folk gjort sedan urminnes tider. Skillnaden är bara den att förr så bar dom hela bohaget på ryggen. En väska med lite örter och mat, kanske vapen för dom karlakarliga karlarna, nån benkam eller annat viktigt. Inte tusan var det finglasen i granit som var prio ett. Idag är det ett jäkla bök. Fast man har en etta tycks grejerna aldrig ta slut. Hade man pengarna skulle man hyra ett gäng som gör rubbet. Under tiden som dom svettades, slet och bar skulle jag stå och beklaga mig över alla smycken som måste ner i små etuier. Sedan skulle jag trött och utmattad dricka ett glas champange och vandra ner till beachen.. förlåt södra hamn för att ta en rogivande promenad i trafikbruset.

Men tid att sitta här har jag uppenbarligen... inte. Zizou gör sitt bästa för att stjälpa. Bär omkring på sin senaste present, Flipp, och kräver att vi ska ha dragkamp. Flipp är ett substitut för apan Flammy som han älskade på sitt sätt (läs; köttade sönder). Flipp är en delfin från kolmården. Det första Zizou gjorde i glädje över att få en ny lekkamrat var att slita bort ögonen på den stackars fisken. Idag rök ryggfenan. Flipp hämnas på sitt eget lilla sätt över att ha hamnat här. Lägger sig i lur och stirrar med tomma ögonhålor på en varhelst man passerar.

Hunden har börjat jobba för brödfödan

Efter en helg i utsällningens tecken kammade vi hem en massa rosifjetter. Bäst var väl ändå första certet! Zäta vill tacka hejarklacken husse, mormor, Kicki och Putte.

Hunden är groggy

Zizou, som del i programmet "förhindra HD i det hundrasrena Sverige (typ)", höftledsröntgades idag. En spruta för att sova gott, ligga på rygg utan att protestera, "fotas" och sen en spruta till för att vakna till liv igen. Detta resulterade i en hund som såg ut som en chockad sliten disktrasa när han vaknade upp. Verkade fundera över saker som: Vad hände där, var är jag och framförallt, vem är jag? Han har sedan imorse återhämtat sig bit för bit men verkar alltjämt ännu en aning groggy och allmänt olycklig över denna förnedrande behandling. Envisas han med att stå upp för länge börjar han mot sin vilja svaja på stället. Sammanfattningsvis fint om man vill ha en lugn hund. Att han tycker att livet suger just nu och förmodligen inte uppskattar behandlingen är ju en bisak.

Livet är inte rättvist

Fan vad morgonen blir bakvänd då man upptäcker att kaffet är slut innan man har hunnit med sin andra kopp när man är ledig. Annars har jag ju aldrig tid att dricka två koppar kaffe.

Hello again

Hipp hurra, Zidane "Zizou" "Zidde" är nu ett år. Hade ett fetkalas igår men den riktiga dagen infann sig i fredags. Idag ligger vi bakis i soffan, feta på leverpastej och frolic. Trotsade dock slöheten ett tag imorse och gästade skogen för att jaga hjortron. Är nu sex liter rikare och har även upptäckt ett sätt för att slippa injicera botox i läpparna, det är bara att låta knotten göra jobbet och slappna av. Angelina Jolie kan slänga sig i väggen. Dessvärre är effekten kanhända inte lika långvarig.

Veckan går fort, helgen ännu fortare

Jag har kommit fram till att jag har varit inne på helt fel spår vad gällande tidshålen som jag har funderat över förut. Ni vet, man går in på toaletten tex och kommer ut en timma senare men man kan ändå inte redogöra för vad man gjort eller om man egentligen har gjort något över huvud taget. Det är jag som är ett vandrande tidshål. Vart jag än går slukar jag tiden och hinner inte få nåt vettigt gjort. Sen har jag även kommit fram till att Gud gödslar jorden med jämna mellanrum det är bara det att vi kallar det hagel.

Hohoooo

Vem har tid att sitta vid datorn när livet tar all ens tid. Inte jag :p

Man ska dela med sig av sina hemligheter

Dagens husmorstips för alla städfanatiker handlar om toaletten. Fick höra tipset för flera år sedan, eller ganska exakt två år sedan när jag flyttade in men det har alltså tagit ett tag att komma till skott. Som bekant så hade jag en farbror som bebodde lägenheten här innan mig, i 25 år. Jag antar (av hur det såg ut) att han inte städade så överdrivet ofta, så inte heller toaletten. Detta resulterade i en... mindre angenäm kant... att titta på. Hur mycket man än gnuggade bet den sig envetet fast. Men nu är den död! Hällde koncentrerad såpa i fanskapet som fick ligga över natten och som genom ett magiskt trollslag var bokstavligt talat all skit borta på morgonen.

Hemma har Zidde börjat få hushållsuppgifter för att tjäna ihop till brödfödan. Han kan ju inte tro att man kan ligga och slappa sig genom livet. Tyvärr går det si så där...

Hej vardag

Så var man tillbaka i ekorrhjulet. Sova, jobba, äta, sova, jobba, äta, sova.... nån som känner igen mönstret? Kan man inte bara få vinna ett par miljoner. Hur ska man hinna med allt nu då? Läste för ett tag sedan om en kille i USA som optimerat (?) sitt dygn. Han sover i snitt 4 timmar per natt. Han får finemang mycket tid över till barnen, sånt där viktigt man måste göra -mat och shit och sin träning. För såklart så springer han ultramaraton också. Som att det dessutom inte räckte heller så sprang han ett maraton per dag i 50 dagar. Det är alltså vad.. 4,2 mil per dag för den oinvigde. Jag vill också klara mig på 4 timmar per natt. Det där med maraton kan jag konstigt nog klara mig utan.

Dags att bli nykterist?

Två flaskor öl. Samma märke. Likadant innehåll och lika stor mängd öl i bägge. Alltså 33 cl. Hur går det till? En synvilla? Hallucinerar jag? Eller ett nytt pr trick? Den större för grabbarna? Bara så att dom ska få känna sig lite.. större.. och manligare?

Årets uppoffring

Det här med att deklarera är riktigt komplicerat och jobbigt. Tid tar det också att sms:a, hela en minut av ens värdefulla tid går åt till att knappa in siffrorna till skatteverket och sen siffrorna som garanterar att du är du. Det är faktiskt så tidskrävande att jag alltid väntar till sista minuten innan jag gör det, bara för att öka på spänningen.

Bilder

Borsta tänder måste man göra, vildmark eller ej

Zidde köttar en fjällbjörk när han tycker att det blir för lugnt
Konsten att sitta ner och ta det lugnt

Förtroligt samtal

Här ser ni hunden som hatar att frysa

Bättre än Tv på kvällen

När det blir för kallt får man låna mattes jacka på morgonen

Varför bo inne när man kan bo ute

Det här med att tälta ute på vintern, ja okej vårvintern då, sätter ibland ens tålamod på prov. Allt blir hundra gånger bökigare. Packa varma grejer (men ändå inte för mycket så det blir för tungt), sätta upp tältet, hålla värmen, laga mat och detta med vatten. Sommartid är man omgiven av fjällbäckar till höger och vänster. Vinterid är man helt omgiven av vatten, i fruset format. Så vill man ha vatten får man vackert ta och tina lite snö. Det kräver tid och framförallt energi så gasolen går åt fortare än man hinner säga fjällripa. Men helt klart värt det. Sen att tom hunden verkar tycka att det är en knäpp idé får man väl leva med. Som för att kompensera sig själv för att vi tvingade med han ut i vildmarken när temperaturen inte alltid låg på plus åt han all skit han kom över. På fjället vandrar det en hel del renar just nu vilket gör att det förmodligen är som att vandra i en godisbutik för Zidde. Under tre dagar hann vi uppleva tre typiska väderomslag. Först piskande snöblandad vind på gräns till storm. Strålande sol andra dagen och sista dagen genommulen grå himmel och snööö. Nedbäddad under en filt och två jackor om nätterna verkade Zidde dock föredra ett ordinärt tak över huvudet med en stadig inhomhustemperatur. Men det ska väl gå att få vildmarksvovve av honom också till slut.

Mysgubbar med en udda karaktär

Halv åtta hemma hos mig är ett mysprogram. Helge Skoog ensam står för hälften av underhållningen. Gamla godingarna Ernst och Carl-Jan har nu inte bara fått sällskap av Helge på topplistan utan även av Beng Frithiofsson, ni vet han som är med i nyhetsmorgon på fredagar halvt på kallullan och verkligen går in för att ge frisyren morgonrufs ett eget ansikte. Antingen älskar man eller så hatar man mys udda gubbar. Jag har blivit omvänd och funderar nu på att bli en mysgubbe istället för en bullmormor på gamla dar. Jag har ju lite värdsliga fysiska hinder som talar emot men man kan ju alltid göra ett försök. Känns bara inte lika givet med en kvinnlig Carl-Jan eller en tantversion av Bengt.

Avrundar med att citera Helge Skoog -"Bantning imorn, alltid imorn det är det som är det fina med imorgon".

Det suger att ha krämpor överallt

Mellandagar kan även vara dagar på våren med fantastiskt väder men man har ändå svårt för att hitta på något kreativt utomhus. För slaskigt i skogen och för lite snö i skidspåren och inte kan man ge sig ut och springa. Får ta hunden under armen och vandra ut i asfaltsgettot idag igen. Idag vill jag bo på en fjälltopp.

Frosseri var visst en dödssynd

Igår blev det en liten matorgie i Japansk stil. Shabu shabu (tror jag..typ en dopp i grytan grej), sushi och ostron. Det vara bara att äta tills man sprack och sen toppa upp med efterrätt.

Det enda som blev kvar.

Mumsfilibabba

Idag vankas det sushiafton igen med besök från Mörtgatan, passande med fisk då. När vi snubblade förbi fiskdisken gick det inte att undgå att där, mitt framör våra näsor, låg det en hel kartong med ostron. Tänkte att man kan ju lyxa till det med EN var då dom ändå kostar 20 kr stycket. När fiskkillen plockar upp fyra stycken och ska förpacka dom vänder han sig om efter kartongen och säger att vi lika gärna kan få några extra så slipper han städa undan dom sen. Därefter häller han över hela kartongen i påsen, förpackar dom och räcker över 11 ostron för beloppet av 80 kronor. Wooohooooo.

Ibland kan man ju tom känna sig duktig

Igår var det full-rulle-med-projekt-dag och alla vet ju att det är så mycket roligare att titta på bilder än att läsa en massa text så därför följer nedan en bildserie av gårdagen. Dagens primära mål var att bringa lite ordning i kaoshörnan. För det behövdes dock en byrå som befann sig i Arnemark. För att få in en byrå till stan när man inte har en kombi kan man behöva ett släp vilket morfar turligt nog kunde bistå med. Bilen var fin (eller är än) med ett lager..aska..?förmodligen. Tänk så fint. Ända från Island. Bara att skrapa ihop lite och stoppa i en burk så har man vulkanaska att sitta och titta på. När vi sedan kånkat upp byrån och lämnat tillbaka släpet följde ett jaga-färg-scenario. Vitt är bra kom vi fram till. Sen kom jag även fram till att det var på tiden att Zidde fick sin egen väska så han kan bära runt på sina egna bajspåsar, godis, leksaker och annat som han brukar gnälla om att vi ska ta med oss på promenaderna. Sagt och gjort. Varför skaffa sig en sån där pensionärs rullväska när man kan lasta på hunden.

Gick vidare en snabbis ner på stan för att jaga knoppar men då visade det sig att Indiska har ju slutat kränga knoppar. Vill man ha tag på sådana så får man allt snällt bege sig till Luleå. Knopparna fick därför vänta och istället blev det ett par koppar. Stora och fina och perfekta för te. Dock fick inte Zäta äran att bära dom av diverse orsaker.
Sen var det bara att bege sig hem och börja på projektet. Byrån som skulle målas. Sen fick sig även ett par tidningshyllor sig en släng av den vita färgen.

Och... tadaaaaa. Så blev det. Nu saknas bara mina tänkta knoppar som finns i mitt huvud.

Lite smärtsam fakta

I vanlig ordning har jag bläddrat igenom en träningstidning på morgonen. Inte är det kanske något nytt men man lever inget rättvist liv när man är soffpotatis. Tränar en soffpotatis 30 min och en elitidrottar lika mycket förbränner soffpotatisen sju gram och elitidrottaren 71 gram. Konditionen som alla vet är en smärtsam färskvara straffar även den soffpotatisen etter värre om denne gör ett uppehåll för länge. En otränad person som tränat regelbundet under åtta veckor förlorar hela sin ökning av det maximala syreupptaget inom fyra till tolv veckor utan träning. Som vältränad förlorar man ca 16 % under de första två månaderna. För att en otränad dessutom ska känna en positiv upplevelse av träningen krävs en insats på ca 10-12 veckors regelbunden träning. Knappast "rättvist" va när man vill njuta av den där pizzan.


Zidde tror på effekterna av att vila sig i form.

Ren tortyr

Att bläddra runt i tidningar som Outside, Utemagasinet och Friluftsliv väcker allt som oftast ett enormt sug på att göra alla grejer man läser om. Paddla kajak, cykla MTB offroad, springa, vandra orösat, åka på skidturer, klättra, bouldra, dyka och så vidare och så vidare... Men än så länge får jag vara nöjd om jag tar mig ut på en promenad utan att ringa efter färdtjänst efter halva vägen. Hoppas på en lång sommar.

Tur att dom inte ryms i fickan

Har hälsat på den ulliga varianten av småziddar. Sex stycken lurviga små fluffiga bollar. Äckligt fula. Det slutade med att jag tog med mig tre hem. Gick som inte att göra på något annat sätt. Nej men nog är jag ändå glad att Zäta är korthårig. Lurviga bollar fäller mycket hår.

Imorse var jag och röntgade foten då jag har hyfsat ont än. Status? Jag vet fortfarande inte. Fick varken svar eller några andra goda råd. Jävla öppenläkarvård. Nog finns det bra läkare där ute men inte fan är dom många. Vad betalar man egentligen skatt för? När dom inte sitter och lyfter höga löner sitter dom och fikar och lyfter höga löner. Skitdoktorer.