Vik hädan

Har legat däckad i magsjuka numero två. En elak och uppgraderad variant av den förra, version 2.0.

Det måste vara ett av mina personliga rekord i magsjuketäthet och knappast något att skryta med eller att vara stolt över. Idag blev jag andfådd bara av att försöka äta lite frukost, ny erfarenhet. 

Såatteh..jag och hundarna ska titta ut över det vita, vintriga landskapet en dag till från insidan. Kanske kanske är jag på benen imorn.

Men hej karoten

Vem hade kunnat tro att jag skulle få dra upp morötter i oktober i Kiruna kommun, under snön! Fina å fräscha var dom och inte heller ubersmå, även om dom nu inte var megamorötter heller. Helt klart godkänt. Jäkligt gott med egna morötter, smakar som mycket bättre.

Idag fick även Frank och Francis åka till de evigt gröna fårhagarna. Fast egentligen åkte dom ju ner i frysboxen.. Nå, hoppas dom haft en fin sommar. Dom kommer definitivt att passa fint i grytan. Fast Frank ska transporteras till en gryta i Piteå. Min mosters.

Hej hå vinter å så

Idag blev det vitt på backen. Inte mycket egentligen, lite som strösslat puder men tillräckligt för att allt skulle kännas lite mysigare.

Jag har ju morötter kvar ute i landet. Ops.

Ojoj

Soffan var jäkligt svår att ta sig ur. Vi blev som ett, jag och den. Vi delar nu sitt och liggsår och inte blev det bättre när jag natten mot måndag åkte på en härlig släng av lite traditionell kräksjuka. Visst sängen blev kanske prio ett där ett tag men nu är jag tillbaka i min kombinerade ligg och sittgrop.

Men igår hände ju då nåt som bara inte tog hänsyn till min förstörda, tomma och ynkliga kropp. En björn sköts på våra jaktmarker för ett par inbjudna gästjägare som har sådanadär särskilda björnhundar. Ett sådant tillfälle kunde jag inte gå miste om. Jag bet ihop, klistrade på ett leende och tog kameran under armen.

Och ja.
Visst fanns där en björn.
Det var lite småcoolt.