Ojoj

Soffan var jäkligt svår att ta sig ur. Vi blev som ett, jag och den. Vi delar nu sitt och liggsår och inte blev det bättre när jag natten mot måndag åkte på en härlig släng av lite traditionell kräksjuka. Visst sängen blev kanske prio ett där ett tag men nu är jag tillbaka i min kombinerade ligg och sittgrop.

Men igår hände ju då nåt som bara inte tog hänsyn till min förstörda, tomma och ynkliga kropp. En björn sköts på våra jaktmarker för ett par inbjudna gästjägare som har sådanadär särskilda björnhundar. Ett sådant tillfälle kunde jag inte gå miste om. Jag bet ihop, klistrade på ett leende och tog kameran under armen.

Och ja.
Visst fanns där en björn.
Det var lite småcoolt.