26 augusti 2010

Så var det sådär med det där minnet

Vaknade hällde i mig den där obligatoriska koppen kaffe. Gick ut med Zizou som trodde att han förvandlats till en pipleksak över natten. Funderade över vädret under tiden som Zizou hjälpte till att öka på rosten på kommunens lyktstolpar. Tänkte att det var väl fan om lite blåst skulle hindra en från att ge sig ut på en morgonjoggingtur (för det är ju inte så att man är bekväm och hela tiden letar ursäkter). Så då gjorde vi så och tänk så nöjda vi var sen. Tills jag kom på att det var torsdag. Redan i förra veckan kom jag och en viss fröken J överens om att gemensamt ge oss ut på en runda. Messade fröken om saken. Bad ödmjukast om ursäkt att jag glömt henne och frågade om hon inte skulle följa med som överenskommet (nu ljuger jag egentligen, bad inte alls om ursäkt. Nämde faktiskt inte att jag redan varit ute och skämdes. Det är ju en bisak. Skrev bara att det var väl idag vi skulle jogga!)? Konstigt nog har jag inte fått något svar än.

Så Jessica! Var är du?? Säg inte att du försöker smita!?!

1 kommentar:

Jäcka sa...

Jag lever. Barely! Ses snart. I demensens tecken. puss