Oh du sociala värld

Jomenvisst, jag borde packa min väska inför resan till kusten. Jobbar imorn hela dagen och det vore förmodligen taktiskt bäst att fixa allt ikväll. Tänk så slö och osmart jag kan vara fast det uppenbara står skrivet på näsan.

Det blir dop i Luleå av lilla Bella, leverans av mängder med älgkött till hungriga och magra släktingar och sååå efterlängtat häng med Jessica. En helgtripp till Pite med andra ord.

Den där väskan packar sig dessutom knappast bättre genom att jag sitter i soffan och inte har den blekfetaste aning om vad jag ska ha på mig. Jag tror inte att fjällrävenbrallor är den rätta dresscoden. Herregu, jag har blivit klädkappad. Oförmögen att klä mig i sociala sammanhang om det inte gäller en skogsvistelse, häng runt brasan eller en hundpromenad. Intressant och skrämmande fakta kan också vara att jag inte kommer ihåg vad nytt i klädväg jag handlade senast om vi bortser från den påse med kläder som Jessica fixade av sin modemedvetna släkting och som jag betalade nån ynka hunka för. Ja och då räknar jag alltså inte med utekläder heller, men det var det väl ingen som satsade pengar på.