Nygräddat

Imorgon ska jag på ett liten roadtripp till en av byarna i utkanten å jobbets vägnar och den kommer tyvärr att sträcka sig en bra bit över lunchen. Men äta måste man ju. Frågan är ju bara vad man ska ta med sig när bekvämligheter så som tom micro inte finns att tillgå. Grunnade i bästa anda på problemet när Micke kläckte att jag kunde göra pizzabullar. Sagt och gjort.

Surdegspizzabullar blev det.

Det kan ju tänkas att han genom att kläcka idén hoppas på att få smaka.

Nä nu vet jag inte alls

Alltså jag hade nåt helt briljant som jag skulle skriva om. Men nu är det bara... borta.
Jag tror det var briljant i alla fall. Det kändes så. Men vad vet jag egentligen. Det har gått så lång tid sedan jag kom att tänka på det.
Hela 3 minuter.
Säkert.

Gnnhhh.

Nej.

Jag kommer inte på det. Fan, vad irriterande.

Jag återkommer, kanske.

Hantverkarn

Det är jag det. Rummet på jobbet som ska bli nåt liknar än så länge bara en byggarbetsplats. Spackeldammet yr, täpper till alla håligheter och lägger sig som en fin grå matta över mitt hårsvall. Visste jag inte bättre skulle jag trott att jag blivit gråhårig. Snorpappret blir grått och ansiktet känns som en bit papyrus från 300 f.k typ. Nu är tack och lov det grövsta grundarbetet gjort.

Hemma var det bara att kavla upp ärmarna och skotta snö. 2 dm härlig snö. Och det kommer mera..

Ren(t) besök

Den här herren eller damen stod och letade godsaker på bakgården i går. Jag tror att lyckan var sådär. 

Helgen har varit rätt så kylslagen så vi har mest hållit oss inomhus. Förutom ett par promenader.

Inte mera spännande än så alltså.

Tisdag kväll å allt är lugnt

Jag och doggsen är ensamma hemma och jag är sjukligt trött. Trots min ofantliga längtan att bara lägga mig ner i soffan och dö en smula direkt efter jobbat stack vi ut på en motionsrunda. Duktigt av mig att stå på sparken medans de drog. Så duktig var jag att jag nu kan jag koppla av med gott samvete.

Till middag överraskade kocken (jag alltså) med ett säkert kort, persisk aubergin gryta.
Blir du sugen så följ receptet nedan, typ..
Du kommer att behöva 2 gula lökar, 3 vitlöksklyftor (big ones), tomatpure och gurkmeja. Grytbitar, vatten, salt, peppar, 1 aubergin, gula linser och en lime. Å så olja såklart.

Fräs lök och vitlök i hela 1dl olja (jag kör med raps).
Tippa ner grytbitar av vad ni än har, ta med fördel sådana bitar med ben (älg är ju given) och ge dom en liten solbränna.
Kläm sen ut en rejäl klick tomatpure i blandningen och på det 1 msk gurkmeja. Rör om och täck det du ser i grytan med vatten. Kranvatten är ett hett insidertips.
Låt puttra så länge som möjligt, det blir bara mörare.
När du tycker att det puttrat klart eller helt enkelt ledsnat kan du krydda på med salt och peppar.
Skiva upp en aubergin, lägg skivorna på hushållspapper eller dasspapper eller vilket papper du nu föredrar. Salta skivorna och låt dem vätska ur.
Berika nu grytan med 1-2 dl gula linser, såna som man äter och en klyftskuren färsk lime.
Under tiden som linserna puttrar med resten använder vi med glädje mera olja som vi häller i en stekpanna. Snåla inte! Kör upp på högsta volym och låter det hela bli varmt. "Fritera" sen aubergin skivorna i oljan tills de får en fin färg.
Lägg dem på ett nytt papper så att dom inte liknar ett gäng småfeta inoljade turister på en sandstrand.
Vid det här laget är du förmodligen ganska hungrig så jag tycker att du kan lägga ner aubergin skivorna i grytan och börja äta. Förslagsvis med ris till som du såklart redan kokat. Eller som jag idag, en skiva tortillabröd.

Och nej det är inte en cykelslang i det övre högra hörnet i tallriken. Det är en aubergin.

Och nej, det blir inte alls en oljig rätt även om du tror det.

Vinterhelg

Det är så sjukt härligt att vara ute så mycket som möjligt nu när dagarna bara blir ljusare och ljusare. I helgen har vi hunnit rasta hundar och skotrar. Jag tog en skidtur med doggsen igår och det var bara -2. Dom fick pardra och jag överlevde premiären. Det kan ju annars vara en rätt så spännande aktivitet, att åka längd bakom två hundar.

Idag har vi varit på en längre skotertur och jag har fått öva mera på att köra fast, ta sig loss och helst av allt..inte köra fast alls. Det är väl som bäst.

Avslutade med att träna minmusklerna. Ångan har som kommit igång igen. I ett par veckor har vi lyckats hålla ett snitt på 4 styrkepass/vecka plus skidturer nu då. 

De ä najs.

Mera tennarmband

Alla nya grejer har gjort att jag knåpar på med ny energi. Senast ut som blev klart igår är ett grönt dubbelarmband med silverpärlor och en berlock med livets träd.

Morgonjakt

Skriverier om jakt har det inte alls blivit särskilt mycket av den senaste tiden av den enkla anledningen att vi inte har hunnit jaga på ett tag. Men nu innan vårvintern kommer hoppas vi på att kunna jaga räv lite mera. Vi har två åtlar och imorse kom så en räv förbi. Det var ingen stor en men den hade ändå några år på nacken. 

Skinnet har jag redan tagit hand om, det ska få ligga i frysen ett par dagar innan jag ska bereda det. Det vore rätt så kul att lyckas sy något av det.

Så åkte gamla granen ut ut ut

I helgen åkte förresten sista spåren av julen ut. Julgranen. 

Det är inte toppen på granen som sticker upp utan det är vår faktiska julgran.

Låt er inte luras av att den har tappat lite barr. 

En gode fin måndag

Om man bortser från att jag tvättar månadens senast samlade tvätt idag. Men hej, det måste ju göras.

Har haft ett maratonsamtal med min finaste finaste person och sen tog jag tag i kloklippning och aktivering av hundar.

Igår smakade vi lite på årets premiär av skidsäsongen. Men den rundan gjordes på ett par skogsskidor av den enkla och nakna sanningen att jag inte kan valla skidor. Mina längdskidor skulle verkligen verkligen må bra av en översyn. De har liksom inte fått nån sedan de inköptes, våren 2009. Ehh asså då. Jo.

Sååå jag tänkte igår att jag skulle ta tag i den där vallabiffen innan jag åker med dom. Men hur kul är det att åka längd med ett par skogsskidor? Nej precis kan jag tala om, det är inte kul. Så jag tog mina längdisar ändå och tänkte att dom håller väl säkert tills jag tar tag i saken (måste köpa prylar först, valla och skit) eller tills jag köpt mina nya skidor. Skateskidor. I år ska det bli av serrni. Klassiska i all ära men med hund fungerar skate liksom bättre. Och ja, jag lovar och svär att jag ska lära mig valla innan jag långsiktigt förstör mina blivande skidor.

Hur gick min skidtur då? Bra men inte om min intention var att skaffa mig själv lite motion. Nita hon är numera förste dragare av den enkla orsaken att hon rymmer om hon är lös. Jag parkör dom ibland men annars springer Zäta bredvid. Nu råkade det vara så att under vår standard runda fanns både älg och ren utplacerade lite här och där. Det gick med andra ord ganska fort ganska stor del av tiden. Det var som att åka på vildmarkssafari på skidor utan att behöva anstränga sig det minsta.

Norrsken

Årets första som fastnat på bild.

Ännu ett

Blev klar med ett smalt dubbelarmband igår. De nya lädret kom i veckan och då var det svårt att låta bli. Har flätat in silverkulor och fäst en berlock på. Berlockerna är en ny grej, beställde ett gäng för att se hur det blir.

En härlig vinterdag utomhus

Piiiiiip pip pip

Piiiiiiiiiiiiiiiiiip.

Zidde är äntligen hemma.
Han piper.
Han vägrar äta och står mest och skakar under bordet.
Och han piper.
Nita kastar sig över honom som en ilsk, rabiat krokodil med tandvärk så fort han kommer inom en meters radie, följaktligen löper hon inte längre.
Så för husfridens skull har jag satt dom i varsitt rum.
Och Zidde han piper.

EMGIS-efter menstrual grov ilsk störning för hund, finns den diagnosen?

Skrev jag förresten att Zidde äntligen är hemma? Och att han piper? Jo jag gjorde visst det. Typ, då.

Nu ska Zidane få komma hem

Imorgon ska vi äntligen få (våga oss på att) hämta hem Zäta från Övre delen av byn. Vi tippar och gör en chansning på att Nita passerat värsta stolleperioden, alltså höglöpen. En hel vecka har gått sen han fick flytta ut. Att vi kan låna ut honom under värsta fasen är otroligt tacksamt men nog känns det tomt hemmavid.

I lördags fick Mickes farbror bevittna hur ett grå-svart streck passerade längst vägen i högsta hastighet i riktning mot Nedre. Det var alltså Zäta som helt enkelt ledsnat på sin exil och tog saken i egna.. tassar. Tyvärr fick han snällt finna sig i att bli infångad och tilbakaförd.

Men imorn får ha komma hem!

Jo så var det detta med att sopsortera

Det finns gånger då jag saknar mitt perfekta lilla sophus på Parkgatan. Till sådana gånger hör när glasflaskorna medvetet hoppar på mig när jag öppnar sopskåpet eller när konservburkarna väller ut över sorteringshinken och sprider sin illaluktande doft som på pin kiv (fast jag på heder och samvete skrubbat deras små metallkroppar tills de..blöder).

I skogen kan ingen höra dig gråta och med fakta i sopsorterarhand så är det väl lika bra. I källarn växer sig högarna till monstruösa berg av batterier, glas, metall, glödlampor, elgrejer och diverse andra saker som jag sorterar i jakten på att bli utnämnd till årets sopsorterarvän år 2013. Bergen tenderar till slut att bli så enorma att K2 framstår som en pygmékulle och alla försök att ta med skiten i bilen till källsorteringen i Vittangi havererar fortare än ett JAS plan. Istället får jag snällt försöka pricka in sopcentralens öppettider strax utanför Vittangi. Dom har öppet varannan onsdag, tror jag. Ibland är det kanske varannan torsdag eller möjligen var tredje tisdag. Förutom dom veckor i början av varje månad då dom har öppet måndag eller om det infaller under en ojämn vecka, fredagar. Vanligen har dom då öppet mellan kl 12 och 17. Under lyckosamma dagar tom så länge som till kl 19. Ibland är ingen där och då har dom följaktligen inte öppet alls. Andra gånger verkar dom vara extra glada och har därföe öppet hela dagen och bjuder således på kaffe och fika.

En sak är då säkert. Dom är väldigt hjälpsamma. När det väl är öppet.

En annan sak är att pantberget med flaskor nu tvingar oss att famla fram i blindo i källarn som i ett enormt bollhav som löpt amok. Till närmaste pantapparat är det 8 mil. Jag tror att vi rymmer några flaskor till.

Äntligen

Som jag har knåpat med ett stort armband. Bara av farten blev det sen ett barnarmband också (eller berodde det kanske på att jag flätat en fläta för kort. Kan vara så).

Burp

Vi friterade lite älg till middag och den gjorde sig riktigt bra i frityrgrytan vill jag påpeka. Sen skulle jag testa göra crème brulee till efterrätt. Det är ju ändå en afton.
Efterrätten totalsket sig. Inte i smak, märk väl, men i konsistens. Det blev typ vaniljsås med en knaprig yta. Nå, den såg i alla fall korrekt ut och smakade bra.

Fredagkväll

 Blev tacokväll och brödbakarkväll.

Kör mest på med samma grundrecept: surdeg, en gnutta jäst, vatten, salt och olika mjölsorter.

 Det varierar beroende på vad som finns i skafferiet. Ibland åker det med både nötter, frön och torkad frukt.

Gott.

Smekmånaden är över

Det kändes bra från första början, kontakten var fin och jisses, visst föll jag för det yttre också. Vi har hunnit med ett par rent underbara turer då allt har stämt. Men så kommer det en tid som med allt annat och man måste kämpa lite mera. Det som föreföll vara så naturligt och lätt blir plötsligt svårt och känns ibland komplicerat. Man tvekar en sekund för länge och allt går åt helvete. Jag hinner fundera en hundradelssekund om ett snyggt yttre kanske var allt jag föll för.

Men så sansar jag mig lite över koppen med kaffe. Vi har det inte så dumt ändå. Vi har trots allt bara börjat lära känna varandra. Att vi sedan ska lära oss ta oss fram i djupsnö också, det kommer nog att ta sin tid. Jag får lov att acceptera. Det är bara att öva på.

Men inte fan är det lätt nu när det snart är en meter med djupsnö överallt.

Tidigare i början av vintern. Det är som mer snö nu.

Typ som här fast det här är ju en bilväg. Det är ju inte direkt en utmaning.

Pysselsugen

Igårkväll gick jag lös på tennarmbands grejer. Lagret har börjat sina, främst på tenntråd. 

Men vilda varaner vad sköna färger det fanns på läderbanden. Vår-somrigt så det föreslår. Inte kunde jag låta bli inte. Hoppas bara paketet kommer fort!

 Lånat bilder av Tornedalens hantverk, det är också av dom som jag beställer. 

Januari

Visst är det nåt befriande med ett helt nytt år, som ett oskrivet snövitt blankt blad.

Det blev en gode lugn nyårsafton. Mamsen har varit här sedan i lördags och med sig hade hon allehanda skaldjur som fick agera nyårsmiddag. Vi frossade loss på ostron, pilgrimsmusslor, hummer, kräftor och räkor. Toppade sedan upp med en chokladsufflé till efterrätt. Inte en enda bild bara för att jag inte ides helt enkelt.

Nu har mamsen återvänt till Piteå och vi har arslet fullt med att hålla koll på Fröken lösaktig och Herr kåtbock. Å just det ja, julen är bortplockad. Skönt.