Hemma

Rautas ville verkligen inte ha besök av oss i år. Vi tänkte att vi var logistiksmarta och tog pappas skoter. Äldre modell förvisso men pålitlig harvare med plats för två. Trodde vi.

På vägen upp fick vi stanna en sisådär fem-sex gånger för att motorn blev för varm innan vi upptäckte den hårda vägen varför. Slidsen blev för varma vilket förkortat leder till att mattan kan smälta fast. Vilket den såklart gjorde.

Utan verktyg såg det en aning svart ut men någon måste ändå ha haft en gnutta medlidande över för det fanns endast en annan ark inom synhåll på hela sjön och i den huserade två glada gubbar plus son. De bjöd gladeligen och tröstande på kaffe och den ena visade sig vara mekaniker som dessutom hade en uppsättning verktyg med sig. Puh.

Så i korthet är vi äntligen hemma. Arken likaså. Inga fler missöden. Denna helg.