Helg

Som en liten iller har mannen i huset gått an med en massa projekt under helgen. Fläkten har kommit upp, han har picklat grönsaker (!) fixat gurpin (som svärfar har rökt), monterat täcklister i köket och satt upp hatthyllan i hallen. Äntligen äntligen! 

Det har inte varit brist på motivation i hatthylle fallet. Nej det var snarare så att vi ville behålla husets gamla men det råkade (host) försvinna en del. Tillslut har det alltså löst sig och idag kom den upp.

Jag och Aili har bidragit med att trampa runt och övat på detta med att gå. 

Dags att avsluta projekt isolera-tak då härnäst.

Salta, röka, torka

Frågar folk efter tubgas (såndär gasväv i strumpformat) på Apoteket är det väl de flesta som ska ha det som förband åt allehanda blessyrer men inte i Kiruna.

I Kiruna används det till att förpacka in kryddad, rå köttfärs i som sen alternativt röks och torkas, bara torkas eller röks och fryses in. Alla tre alternativen är lika goda. 

Nu när vi ändå är i farten med att torka och röka en massa kött tyckte vi att vi lika gärna kunde utöka verksamheten till en till delikatess, därav inköp av tubgas när vi ändå besökte Bvc idag. 

Så ikväll plockade vi fram 6 kg köttfärs så det får tina. Passade även på att grava laxen. Vi kan ju inte ha hungriga gäster nästa helg. 

Vi hann även med konststycket att kika på tvättmaskin. Det börjar bli dags att fixa den sk tvättstugan. Kan ni tänka er att jag hittills har orkat med att handtvätta upp alla tygblöjor. 

Se det har jag faktiskt.

Men sen vi i förra veckan även gick över till tygisar på natten så börjar jag längta efter en tvättmaskin. Kan vara smidigt att slippa springa över gatan varje gång vi ska tvätta med en maskin.

Förberedelser

Idag har jag och Aili grävt i frysen efter kött att röka så vi får lite gott att äta under påsken. Ja sen också. Saltar imorgon och röker på lördag. 

Tur jag hade en duktig hjälpreda (förfasas nu inte över att hon sitter med en fet älgstek i handen, den var inplastad). 

Allt möjligt annat

Luleå tur och retur igår med kretsen från Kiruna för att närvara på Jägareförbundets länsårsstämma. Kul och intensivt.

Har tyvärr blivit mindre av jobbandet på husets övervåningen av den anledningen. Idag körde vi ett pysselryck innan Micke isolerade lite mera i taket. Det är hög tid att hänga ut torrkött och det måste ju hängas i nåt. Sen var kökssoffan verkligen verkligen i behov av ett nytt tyg. Tyckte jag var briljant när jag kom på att den skulle kläs med en trasmatta. 

Gäsp.

På främmande mark

Undra hur purjolöken tänkte när hen hamnade här. Lite missanpassad. 

Och klart vi äter grönsaker. Dom är i andra kylen. Stackarn här råkade hamna fel.

Plötsligt händer det

Jag har inte vunnit på triss men väl ett gäng tygblöjor och annat via en tävling på fejjan. Händer ju aldrig. Hur kul är inte det, gjorde min måndag kan jag intyga.

Testkört

Bärryggsäck från storstan med stort S gillades skarpt när den testkördes, både av bärare och åkare. Det kom inga protester när solisarna åkte på heller. Nästa gång blir det kanske en skotertur istället.

Fredagsmys

Igår blev det ingen vidare utmaning. Vi åt lunch ute på lokal och middag bestående av varmkorv då ingen av oss var vidare hungriga. 

Idag peppa Micke upp sig och tog fram renfilén som vi fått av hans föräldrar. Stekte på den, formade små hemmagjord potatismos ägg, blandade upp dom med falsk bearnaisesås och körsbärstomater. Sen in med alltihopa i ugnen. Tänk plankstek. Fast gjutjärnspanne filé. 

Säger ju det. Gjutjärnspanna alltså.

Full rulle

Det händer som mycket nu i lilla damens liv. Så här kommer en Aili bomb.

Hon har  precis upptäckt att hon kan sätta sig själv. Försöker resa sig. Försöker krypa. Vill bara vara ute. Jagar hundarna. Och, såklart till min stora fasa, ska hon promt börja äta själv. Min pedantgen slår frivolter. Men det är som bara att le och vinka. Gröt och annat finns nu på golv, vägg och gardin med frans. Om vi haft gardiner vill säga. Ibland byter vi kläder två-tre gånger per dag. Andra dagar när jag behöver spara tvätt lindar jag in henne i gladpack, nej men ett såntdär heltäckande förklä. 

Var till Kiruna idag med en tvättmaskin som inte är vidare gammal men ändå trasig. Ska se om den är värd att repa. 

Natt natt

Mat som blev en utmaning

Mat. Lunch. Middag.

I veckan har Micke sportlov och är därav hemma till alla lagade mål mat. Söndagen ville sig bara så att vi hade tinat en ryggbiff av ett får, hurvida det var Frank eller Franciskus vet vi inte. 

Micke kockade och gjorde typ en pytt med fetaost och annat gott. Smaskigt värre. Sen rullade som gårdagen på och jag gjorde en vegetarisk..vi kan kalla det salsapytt till lunch. Hade en dropp till middan och gjorde en sjömans..gratäng. Mer husmans men god blev den iallafall. Till lunch idag gjorde Micke en blomkålsgratäng i ostsås efter recept av Heston. Han snäppte upp ribban alltså för blomkålen skulle tillagas på tre olika sätt. En del kokades, den andra stektes och den tredje picklades för att till sist hamna i ugnen. Med en ostsås.

Fasiken. Det var gott.

Så jag kunde ju inte vara sämre till middan. Ugnsbakade hokifilé med smör, lök och gröna bönor. Ugnsfriterade potatis stänger och stekte på lite bladspenat med valnötter, pressad citron, en gnutta rörsocker och balsamico. 

Det dög det också.

Tyvärr har jag inte en enda bild att bjussa på. Kom på det efter dagens middag. Att det börjat likna en matutmaning igen. Då är det ju som kul med bilder.

Måste fundera hårt under natten och kanske googla recept nu inför morgondagen.

Husmässigt har Micke tagit upp hela öppningen till nya delen på övervåningen. Förr var där mer som ett stort fönster. Snart måste vi börja lägga spångolvet. Tack vare att mamma kom upp och roade lilla damen under helgen så hann jag plasta klart. 

Hej.

Hyllning

En hyllning som oavkortat går till en redigt välanvänd och välinoljad gjutjärnsstekpanna.

Det finns knappt något bättre i ett kök.

Från början trodde jag aldrig att vi skulle bli sådana goda vänner. Jag såg vidbrända biffar, osande köttbitar och fastbrända ägg framför mig men se där fick jag mig. En fin gjutjärnspanna är som hjärtat i köket.

Hurra för den.

Tack o hej

Så tänkte nog Nita när hennes halsband brast och därav drog iväg, snabb som en avlöning, mitt under rådande storm.

Det var bara för mig och Zidde att traska efter och hojta i ovädret. Tack och lov tyckte hon att det räckte med en hyfsat kort runda och lät sig infångas efter ca tjugo minuter på vift. 

Nytt halsband på inköpslistan då. 

Innan halsbandet snäppte och Nita fick tillfällig frihet. Shit vad det har drevat igen under natten. Hela vår uppfart var täckt.