Skulle ut och rasta Zidde igårkväll. Nattpinken så att säga. Det brukar egentligen vara Mickes uppgift (jag har morgonen) men han fick dispens från den igår. Tog på mig jackan, skorna, kopplade hunden och så nyckel. Nyckel är ju bra att ha. Vandrade sen ut. Här ska påpekas att i vanliga fall brukar jag ändå spärra upp dörren med sopen bara för att jag är så slö (jag orkar alltså inte låsa upp porten när jag ska in, ni fattade rätt) men det gjorde jag förstås inte denna gång. Vi gick ett varv och Zidde gjorde det han skulle och sen skulle vi alltså gå in igen.
Tror ni jag blev en gnutta förvånad när jag sen upptäckte att på min nyckelknippa fanns inte portnyckeln! Nä för den låg i min andra jacka som jag använt tidigare. Inte fan heller hade jag på mig mobilen. Stod och övervägde alternativen. Det är inte lätt att knacka på rutan när man bor tre trappor upp. Inte heller kunde jag knacka på hos mamma som bor två trappor upp. Efter upskattade fem min tänkte jag att jag räknar till sextio dryga tio gånger och har inte Micke saknat mig då (hann även tänka att med min tur har han somnat så trött som han var) så får jag gå tillbaka till Djupviken. Jessis port är iallfall öppen dygnet runt. Nu kikade han faktiskt ut på balkongen ett tag senare och undrade om Zäta pissvägrade eller om vi bara njöt av kvällen. Jag slapp alltså gå till Djupviken.
1 kommentar:
Du hade lätt fått crasha hos mig, hun! Och min port ska låsas efter 21. Det är bara det att den inte alltid gör det. haha.
Skicka en kommentar