Om det inte är karma får man väl skylla på dåliga gener

Tänk att jag hade en massa ideér i huvvet för bara en 20 minuter sedan men nu är allt borta. Poff. Jag kan delge att jag numera sitter med ett par glasögon på nosen i alla fall. Här skulle jag kunna säga att det är karma som slår till för alla klasskompisar som jag retat i yngre år men inte det. Jag har bara gått och blivit närsynt. Mindre närsynt. Jag beeehöööver dom inte men det var ganska kul att upptäcka att TV blev en aning skarpare, färgerna mera.. färgiga och detaljer poppar som fram på ett lite finurligt sätt.

Zidde är förövrigt en ganska roande varelse. Uppe i stugan i Parakka har som en annan frihet så att säga. Det gäller inte bara naturen med dess enorma bajsskafferi och kunna gå ut genom dörren när han vill. Nej här får han även ta plats i soffan när han vill och så även sängen (vilket han inte är sen att utnyttja). Inte är det ju så heller att han kliver upp själv, mer fisförnäm än så måste man ju vara verkar han tycka. Så han lägger bara upp framtassarna och antingen sträcker han ut hela kroppen med nosen i vädret och väntar eller så lägger han hela överkroppen platt, vrider på huvudet, blänger på en och verkar säga -Men hallå, kom och lyft upp mig då, jag står ju faktiskt här. Det är tur att han tvingas återvända till reglerna hemma emellanåt.