14 februari 2010

Livets orättvisor

Igår blev det ju en liten paus i matutmaningen men inte pga jobb utan för att vi var bortbjudan. Satt hos fröken J innan då jag senare bara skulle förflytta mig till trappuppgången bredvid. Kändes smått makabert då jag inom kort skulle få sätta tänderna i en trerätters middag medans fröken bredvid var inne på sin fjärde dag av pulver som frukost, lunch och middag. Där satt jag och smuttade på öl. Där satt hon och luktade på ölångorna. Där satt jag och klagade över hur lite jag ätit under dagen och hur dödshungrig jag var. Där satt hon och såg lite blek, hängig och trött ut och orkade förmodligen inte klaga längre.

Lite senare under kvällen när jag låg med uppknäppta byxor och flöt ut i soffan för att liksom försöka få allt jag stoppat i mig att sprida ut sig i kroppen så att jag skulle få plats med sista bitarna kladdkaka tänkte jag på Jess. Undrade om hon festade loss på lite ljummet vatten eller om hon rent lyxade till det och tog sig en kopp te till.

För övrigt kläckte Micke ur sig enstaka ord efter den perfekta älgen som vi fick till middag. Jag uppfattade saker som: ångest, evig nemisis och jag ska göra det ännu bättre. Kände han sig lite brädad igår möjligen?

2 kommentarer:

Jessica sa...

Nä, jag fick dock en shake till, och RABARBERcatch! I rosa dosa! ;) å sen så måste jag säga att tandkrämen aldrig smakat såhär bra. hahaha

Jessica sa...

Okej klockan är 23.11 vars är dagens middag??! ;P kollar imorrn, skärpning hun. hähä