Så kom den helgen och gick lika fort. Supertrevlig tjejefest i lördags. Smått kaotisk ibland men man sägs ju leva längre om man garvar då och då (ni kommer förmodligen aldrig att bli av med mig). Efter en kopp kaffe hos Jess funderar jag över dagens tyngre frågor. Simma ikväll eller inte? Enligt min (har självutnämnt han till min) naprapat ska det vara okej och sitta på arslet kan man ju inte göra hela tiden.
Funderar gör jag även över hur det lyckas bli såna kratrar i smörasken. Värt att notera här är att både jag och Micke hatar kratrar i smöret och vi bedyrar därför båda våran snövita oskuld. Men om det inte är någon av oss.. vem är det då? Det kan även sägas om skidbacken på osten och tandkrämstuben som illvilligt är klämd på mitten. Är man i sin rätt att här skylla på hunden? Han saknar förvisso tummar och har ju därför ett ganska tryggat alibi. Hur jag än vrider och vänder på det kommer jag som bara fram till en sak. Dom där satans accessoarertomtarna! Tydligen är kleptomani ingen utmaning längre. Att sno saker räcker inte för dom små hycklerinissarna, nu har dom börjat vandalisera också! Vad kommer när dom lessnat på det? När dom inte längre får en kick av de små sakerna. En rakad hund? Ett köksbord i taket? Ska det vara på det här sättet kommer jag att börja sova med ena ögat öppet.
2 kommentarer:
Hehe tomtarna, ja.. Är det verkligen så? Eller luras du bara av din dolda andra personlighet som härjar medan du sover?? ;P
Milda matilda! Nästan ännu värre juh
Skicka en kommentar