Ibland kan man ju tom känna sig duktig

Igår var det full-rulle-med-projekt-dag och alla vet ju att det är så mycket roligare att titta på bilder än att läsa en massa text så därför följer nedan en bildserie av gårdagen. Dagens primära mål var att bringa lite ordning i kaoshörnan. För det behövdes dock en byrå som befann sig i Arnemark. För att få in en byrå till stan när man inte har en kombi kan man behöva ett släp vilket morfar turligt nog kunde bistå med. Bilen var fin (eller är än) med ett lager..aska..?förmodligen. Tänk så fint. Ända från Island. Bara att skrapa ihop lite och stoppa i en burk så har man vulkanaska att sitta och titta på. När vi sedan kånkat upp byrån och lämnat tillbaka släpet följde ett jaga-färg-scenario. Vitt är bra kom vi fram till. Sen kom jag även fram till att det var på tiden att Zidde fick sin egen väska så han kan bära runt på sina egna bajspåsar, godis, leksaker och annat som han brukar gnälla om att vi ska ta med oss på promenaderna. Sagt och gjort. Varför skaffa sig en sån där pensionärs rullväska när man kan lasta på hunden.

Gick vidare en snabbis ner på stan för att jaga knoppar men då visade det sig att Indiska har ju slutat kränga knoppar. Vill man ha tag på sådana så får man allt snällt bege sig till Luleå. Knopparna fick därför vänta och istället blev det ett par koppar. Stora och fina och perfekta för te. Dock fick inte Zäta äran att bära dom av diverse orsaker.
Sen var det bara att bege sig hem och börja på projektet. Byrån som skulle målas. Sen fick sig även ett par tidningshyllor sig en släng av den vita färgen.

Och... tadaaaaa. Så blev det. Nu saknas bara mina tänkta knoppar som finns i mitt huvud.