Måltiderna sen kocken begav sig ut på resa har minst sagt varit varierande. Mestadels lite grönsaker till någon bit lax eller dylikt lättlagat. Idag blev det omelett (börjar faktiskt vara smått less på omeletter). Största elogen får dock gå till mamman och kompisar. Dom har förbarmat sig och jag slapp därför lida av en alltför enformig kost. Jag behöver inte smyga runt som en glanslös tandpetare på stans gator, jag tror inte tandpetare glänser i vanliga fall heller men nu behöver jag faktiskt inte ens fundera över saken. Istället kan jag glida runt med en välfylld mage och behöver knappast heller oroa mig över att drabbas av skörbjugg.
Imorgon ska jag åka ner till storstan. Hälsa på ett par vänner, hälsa på lillebrorsan och åka båt med grabbarna i bandet som är och spelar på öppet vatten. Men framför allt ska jag fylla på mitt mörka chokladförråd. Sist Micke återvände från en båtsväng i januari kom han hem med ett välfyllt lager choklad. Ungefär i samma veva fick jag även en underbar låda av Jess fylld med, just det, choklad. En liten bisak i historien är att även mamma kom med en ny kaka med en intressant smak hon hittat. Så där satt jag på mitt berg av mörk choklad. Micke tippade på att det skulle räcka ett halvår, minst. Jag har typ två kvar nu. Med andra ord, det är verkligen dags att fylla på.
1 kommentar:
Har inte jag dött av godismissbruk lär du knappast dö av mörk choklad heller, gullrumpa!
Skicka en kommentar